Teksti: Matti Välimäki | Kuvat: Ilari Välimäki.
Denna artikel har skrivits i samband med projektet CIRCWASTE – Mot en cirkulär ekonomi. Inom ramen för projektet har man under åren 2016–2023 arbetat med att främja ett effektivt utnyttjande av materialflöden och återvinningen av material samt att förebygga uppkomsten av avfall.
I Västra Finland finns det redan många industrikoncentrationer, där ett företags biflöde utgör en värdefull råvara för ett annat företag. Principen om cirkulär ekonomi växer sig allt starkare.
Direktör Linda Fröberg-Niemi vid Business Turku berättar att när en fabrik grundas på orten uppstår det ofta också andra aktörer runt omkring den. ”Ett företags biflöde kan vara en värdefull råvara för ett annat. Företagen kan också dela energi, teknik, kompetens eller information sinsemellan”, förklarar hon.
Traditionellt är det framför allt ekonomiska orsaker som sporrat företagen till denna typ av verksamhet, till industriella symbioser och i praktiken till cirkulär ekonomi. I dagens läge är det nödvändigt, inte minst med tanke på miljön, att industrin i stor skala övergår till cirkulär ekonomi. ”Jordens råvarutillgångar är begränsade och de jungfruliga materialen räcker inte till i all oändlighet. Företag som tänker cirkulärt bidrar också till att bromsa klimatförändringen.”
Business Turku främjar den gröna omställningen inom Åboregionen. Den gröna omställningen genomförs via bioekonomiska, cirkulära och rena lösningar. Green Industry Park och Smart Chemistry Park hör till de tjänster och nätverk som riktar sig till företagen inom Business Turku.
När avfall inte längre är avfall
Det kanske mest berömda exemplet på industriella symbioser i Sydvästra Finland finns under Kakolabacken i form av Åboregionens reningsverk. Där omvandlar Åbo Energi den värmeenergi som finns bunden i avlopppsvattnet till fjärrvärme med hjälp av värmepumpar. Slammet från reningsverket transporteras några kilometer till ett centrum för cirkulär ekonomi i Toppå, där Gasum tillverkar biogas av det. På Toppå finns för närvarande också fem andra företag inom avfalls- och miljöbranschen som samarbetar när det gäller att utnyttja material-, vatten- och energiflöden och utveckla tjänster. Det finns också planer på en nationell anläggning för förädling av uttjänta textilier i området.
Även till exempel väteekonomi erbjuder många möjligheter till industriell symbios. I tillverkningen av grönt väte behöver man el som producerats med förnybar energi. Av vätet kan man i praktiken vidare framställa syntetiska bränslen genom att förena vätet med kol, som man får till exempel ur koldioxid som tagits tillvara från en fabriksskorsten.
Väteproduktion planeras exempelvis i Green North Energy i Nådendal. För närvarande pågår en bedömning av projektets miljöpåverkan. I storprojektet strävar man efter att producera gröna bränslen och kemikalier med förnybar el. Idén är att den spillvärme som uppkommer i processen ska utnyttjas i fjärrvärmenätet.
I Harjavalta ska P2X Solutions Oy:s väteanläggning stå klar redan nästa år. Tekniken för framställning av syntetiskt bränsle levereras till fabriken av Pargasföretaget Q Power.
Riktningen är klar
Låt oss ännu gå tillbaka till de businessmöjligheter som den cirkulära ekonomin erbjuder:
”Världstrenden är tydlig. Det handlar om vilka företag som bäst klarar av att anpassa sin verksamhet enligt principerna för cirkulär ekonomi och som deltar i utvecklingen av lösningar som främjar cirkulär ekonomi. De kommer att höra till framtidens vinnare”, konstaterar Linda Fröberg-Niemi.
Tekniken utvecklas
Enligt Linda Fröberg-Niemi har flera företag i Sydvästra Finland specialiserat sig på att utveckla tekniska lösningar som lämpar sig för cirkulär ekonomi.
Ett exempel som kan nämnas, och som är unikt i hela landet, är Smart Chemistry Park i Reso. Det är en innovationsplattform för bioekonomi och cirkulär ekonomi och ett kluster för startup-företag samt små och medelstora företag som verkar inom områdena kemi och teknik.
”I Harjavalta inleder snart en förädlingsanläggning som bygger på hydrometallurgi för batterimaterial sin verksamhet. De kan bli föregångare inom sin bransch. Även den tekniken har till stor del utvecklats här i Åbotrakten”, berättar hon.
Enligt Fröberg-Niemi borde man ändå i Sydvästra Finland, och kanske rentav i hela landet, satsa mer på att skala upp uppfinningar.
”Det finns av tradition en hel del havsindustri och mekaniska verkstäder i Sydvästra Finland, eller monteringsindustri överlag. Processindustrin har hittills haft klart större nytta än monteringsindustrin av att det finns andra aktörer i närheten och att material, energi och idéer flödar mellan dessa. Också inom monteringsindustrin kunde man dock öka det cirkulära tänkandet med hjälp av olika service- och delningsmodeller”, betonar hon.
Företagen bör redan nu förbereda sig inför framtiden
EU:s nya taxonomi styr finansiering till verksamhet som främjar miljömålen. Regleringen inom branschen kommer inte att minska.
EU strävar i praktiken efter att påskynda den cirkulära ekonomin med både morot och piska. Den allt striktare lagstiftningen tvingar företagen att leta efter nya miljövänliga verksamhetsmetoder. Samtidigt har också en hel del utvecklingsfinansiering kanaliserats till cirkulär ekonomi i synnerhet från den europeiska gröna given, Green Deal, genom vilken EU ska uppnå klimatneutralitet före 2050.
I EU:s nya klassificeringssystem för finansiering, taxonomin, fastställs i sin tur kriterier för när en affärsverksamhet ska anses vara miljömässigt hållbar. Idén är att styra kapitalflöden uttryckligen till sådan verksamhet som främjar miljömålen. För att ett projekt ska kunna beviljas finansiering ska det främja minst ett av sex miljömål, och det får inte orsaka betydande skada för något av miljömålen. Målen går ut på följande: 1) begränsa klimatförändringar, 2) anpassa sig till klimatförändringar, 3) skydda vatten och marina resurser och använda dem hållbart, 4) övergå till en cirkulär ekonomi, 5) förebygga och minska miljöföroreningar, 6) skydda och återställa biologisk mångfald och ekosystem.
I inledningsskedet gäller rapporteringsansvaret i anslutning till taxonomin endast stora börsbolag. Om även mindre företag börjar tillämpa taxonomikriterierna har de sannolikt bättre möjligheter att få grön och förmånligare finansiering. Allting tyder på att företagens verksamhet i framtiden kommer att styras och regleras genom olika åtgärder åtminstone i samma grad som i dag.
”Företagen gör klokt i att redan nu beakta denna reglering, och den allmänna trenden i världen, för att de ska kunna fortsätta bedriva sin verksamhet i framtiden. Det är viktigt att företagen ser till att de agerar ansvarsfullt och hållbart. De ska också förutsätta att alla samarbetspartner följer samma principer om till exempel övergripande ansvarsrapportering”, betonar Linda Fröberg-Niemi.
CH Bioforce utnyttjar havreskal från Raisio Abp i sina processer, genom vilka företaget framställer råvaror för exempelvis kosmetika- och textilindustrin.
I Lounapuisto i Salo tror man på samarbete
Det finns också särskilda parker för utveckling av cirkulär ekonomi. I Lounapuisto i Salo förväntas industriella symbioser bildas särskilt kring biogas, plaster och energi.
I området Korvenmäki i Salo finns en park för cirkulär ekonomi, Lounapuisto. Dess kärna utgörs av ett ekologiskt kraftverk, som omvandlar avfall till fjärrvärme och el. Runt omkring kraftverket verkar för närvarande ett tiotal företag, bland annat en lokal avfallsoperatör, ett transportföretag och en stenkrossare. Dessutom har till exempel Q Power bedrivit metanisering av deponigas i området.
Jussi Somerpalo, specialsakkunnig vid Yrityssalo Oy, har arbetat som projektchef för projektet Lounapuisto kiertotalouspuisto 2021–2023. Inom ramen för projektet har en vision och samarbetsmodeller tagits fram för området. Det finns ett stort intresse för exempelvis biogasproduktion i Salo. ”Det finns mycket jordbruk i Saloregionen, vilket betyder att det skulle finnas stora mängder råvaror för biogasproduktion. Det är möjligt att vi har en verksam biogasanläggning i Lounapuisto redan inom fem år. De första lönsamhetskalkylerna har redan gjorts upp.”
Enligt Somerpalo kan industriella symbioser uppkomma i området också då plast börjar behandlas enligt principerna för cirkulär ekonomi, framför allt genom kemisk återvinning. Vidare fokuserar man på kraftverket i området och på energi:
”För närvarande är 40 procent av allt brännbart avfall biobaserat. Separeringen av avfall borde alltså så klart effektiviseras. Biomaterialet skulle kunna utnyttjas till exempel redan i den biogasanläggning som det var tal om tidigare. Det finns också planer på framställning av väte i anslutning till kraftverket. Den koldioxid som kommer ur kraftverkets skorsten bör tas tillvara och utnyttjas till exempel i framställningen av syntetiska bränslen. Dessutom finns det gott om utrymme för exempelvis sol- och vindkraft i området.”
Lounapuisto hör till ett nätverk av cirka tjugo ekologiska industriparker i Finland; i nätverket ingår Smart Chemistry Park och Green Industry Park i Egentliga Finland, och Björneborg-Harjavalta ekologiska industripark i Satakunta. De olika parkerna samarbetar också för att utveckla den cirkulära ekonomin.
”De ekologiska industriparkerna utbyter information sinsemellan och samarbetar i olika projekt. Idén är också att parkerna ska fokusera på olika delområden, och bra innovationer och lösningar kan sedan skalas upp i nätverket”, berättar Jussi Somerpalo.
