Teksti: Matti Välimäki | Kuvat: Ilari Välimäki.
Denna artikel har skrivits i samband med projektet CIRCWASTE – Mot en cirkulär ekonomi. Inom ramen för projektet har man under åren 2016–2023 arbetat med att främja ett effektivt utnyttjande av materialflöden och återvinningen av material samt att förebygga uppkomsten av avfall.
Byggbranschen gör framsteg inom cirkulär ekonomi men har fortfarande en lång väg att gå. I Sydvästra Finland har man hittat nya användningsändamål för gamla byggnader, och inom infrastrukturbyggandet växer intresset för återvunnet jordmaterial. Omkring hälften av jordens resurser används i byggnader och byggprojekt, så behovet av cirkulär ekonomi är uppenbart.
Inom byggandet innebär cirkulär ekonomi att det befintliga byggnadsbeståndet utnyttjas så effektivt som möjligt. Skolor och andra offentliga lokaler används för olika hobbyer under kvällstid, och olika digitala lösningar, såsom elektroniska kalendrar, gör det enkelt att boka lokalerna. Nya byggnader uppförs endast efter behov; de planeras så att de ska hålla så länge som möjligt och kunna modifieras, och de underhålls i rätt tid och på ett smart sätt. Byggnaderna är energieffektiva, och förnybar energi och återvunna material utnyttjas så långt som möjligt i dem.
Mängden avfall som uppkommer på byggarbetsplatserna under byggprojekten minimeras, och restmaterial återvinns. Även i infrastrukturbyggen utnyttjas återvunnet material; i de största städerna samordnar man redan transporterna och användningen av byggnadsmassor. Omkring hälften av jordens resurser används i byggnader och byggprojekt, så behovet av cirkulär ekonomi är uppenbart.
Byggnader får nytt liv
Timo Hintsanen, arkitekt och direktör för stadsplaneringen i Åbo, förklarar att EU genom sin lagstiftning strävar efter att styra byggbranschen i riktning mot en cirkulär ekonomi. Visst går det framåt, men vi har än så länge bara tagit de första stegen mot en cirkulär ekonomi. Låt oss börja med några positiva fakta: ”Cirkulär ekonomi går till stor del ut på att hitta nya användningsändamål för gamla byggnader och på så sätt förlänga deras livscykel. På det området har Åbo faktiskt varit en pionjär i Finland.”
I Åbo har gamla lokomotivstall omvandlats till ett kreativt kulturcentrum, Logomo, och en gammal repfabrik har gjorts om till en konstakademi. En gammal bank, ett apotek, en skola och till och med en toalett på Trätorget har fått nytt liv i form av en restaurang. ”Typiskt för Åbo är också att det finns ett stort antal loft-bostäder som byggts i lokaler som ursprungligen planerats för andra ändamål.” Hintsanen påpekar att det nuförtiden också talas mycket om exempelvis energieffektiva byggnader och återvinning av avfall på byggarbetsplatser, inte minst på grund av att lagstiftningen styr utvecklingen i denna riktning.
Renovering lönar sig
Hintsanen menar ändå att det inom byggbranschen i största allmänhet skulle behövas en ny typ av tänkande där gamla byggnader och system värdesätts. ”Under de senaste åren har ett enormt antal höghus i Finland nått renoveringsåldern. Men att låta renovera till exempel ett höghus från 1970- eller 1980-talet kan vid första åtanke kännas så överväldigande att man konstaterar att det är bäst att riva byggnaden och bygga en ny i stället. I själva verket kan det också i dessa fall vara mycket smart att renovera byggnaden, trots att det kräver lite mer arbete än vanligt.”
Cirkulär ekonomi inom byggande innebär också att befintliga byggnader utnyttjas så effektivt som möjligt. Åbo har överlåtit en del av sina lokaler som stått tomma till konstnärer. I ett gammalt spårvagnsmåleri klingar nuförtiden toner från lutor.
Hintsanen betonar att det givetvis borde beaktas från första början när en byggnad planeras att den ska vara lätt att renovera. År 2025 träder en ny byggnadslag som betonar livscykelperspektivet i kraft. ”I den nya lagen bedöms en byggnads klimatpåverkan inte endast via energiförbrukningen, utan där beaktas också till exempel byggmaterialen. Lagen kommer att gynna renovering av gamla byggnader”, berättar han.
”Gamla timmerhus är lysande exempel på detta. Om en stock murknar ersätts den med en ny. På samma sätt borde man i planeringen av en ny betongbyggnad beakta att det ska vara lätt att vid behov uppdatera till exempel dess VVS-teknik.”
Svårt att få ut återvunna material på marknaden
Byggbranschen trampar fortfarande i barnskorna när det gäller att utnyttja återvunna material. Det finns en enkel orsak till detta: ”Det är mycket billigare och lättare att använda jungfruliga material än återvunna material i byggprojekt.”
Byggandet är i dagens läge till exempel i hög grad standardiserat. Om återvunna material används i ett byggprojekt blir ekvationen genast svårare. ”Utbudet på återvunna material borde utvidgas, det behövs mer information om materialen och dessutom borde standardiseringen av dem utvecklas. Återvunna material borde också kunna göras konkurrenskraftigare på andra sätt, till exempel genom lagstiftning eller stödmekanismer.”
I praktiken kan de gällande byggbestämmelserna delvis rentav förbjuda användning av återvunna material, eller så identifieras materialen inte i lagstiftningen.
Återvunnet är vackert
Givetvis behöver också attityderna påverkas. Vid sidan av ”Nytt är vackert”-mentaliteten krävs det nu en ”Återvunnet är vackert”-mentalitet. ”Kanske borde också vårt estetiska öga tränas till att acceptera att det är helt okej att till exempel använda en fasad från en gammal byggnad eller ett återanvändbart betongelement i ett nybygge. Det skvallrar om cirkulärt och resurssmart tänkande”, menar Hintsanen.
Han tillägger att det överlag inte skulle skada med lite större mod och experimentlust inom den ofta något konservativa byggbranschen. ”Många stora institutionella investerare främjar redan byggande enligt principerna för hållbar utveckling världen över. De kunde också för sin del främja utnyttjandet av återvunna material. Då kunde deras framgångsrika objekt fungera som exempel för andra”, anser Timo Hintsanen.
Återvunna material intresserar infrastrukturbyggare
Det är svårt att få ut återvunna material på marknaden. Inom infrastrukturbyggandet har de ändå fått något större fotfäste jämfört med traditionellt husbyggande.
Kundrelationschef Reeta Huhtinen från Turku Science Park uppskattar att det cirkulära tänkandet inom byggbranschen har stärkts genom EU:s styråtgärder och lagstiftning. Företagen måste nuförtiden tänka efter på vilket sätt de kan beakta principen om cirkulär ekonomi i sin produktutveckling och i sina materialval. Det är dock svårt att få ut återvunna material på marknaden.
”Nya lösningar håller till stor del fortfarande på att tas fram, men det behövs till exempel mer forskningsinformation och framgångsrika pilotprojekt om dem”, berättar Huhtinen.
Hon anser att infrastrukturbyggandet ligger några steg framför det traditionella husbyggandet i detta avseende. Till exempel när en betongbyggnad rivs är det vanligt att krosset utnyttjas i grundkonstruktioner till vägar eller gator. Det gamla hotellet Hamburger Börs i Åbo ligger numera gömd i krossad form under en cykelväg. När betongkross används minskar samtidigt behovet av att använda naturstenmaterial – och betongkross motsvarar i fråga om sina tekniska egenskaper till stor del natursten.
”Vid Åbo Akademi och Åbo Yrkeshögskola undersöker man för närvarande dessutom om keramiskt material som samlats in separat från byggnader kan utnyttjas exempelvis som brandskyddsmaterial eller fyllnadsmaterial i murbruk eller cement”, berättar Huhtinen. Hon tillägger att vissa industriföretag också har blivit intresserade av att undersöka om rivningsbetong skulle kunna utnyttjas som ballast vid betonggjutning.
Byggentreprenörer i Åbo och Sydvästra Finland blir också ofta tvungna att fundera på vad de ska göra med lerjordar. Normalt fraktas leran bort och ersätts med grus. Det är dock också möjligt att stabilisera en lerjord med cement- och kalkbaserade bindemedel, eller med återvunna bindemedel.
I Åbo har det, bland annat i Toppå, forskats i om aska och slagg från industrin kan utnyttjas som bindemedel. Om en lerjord kan stabiliseras med återvunna bindemedel som finns att tillgå på nära håll innebär det att användningen av jungfruliga jordresurser, mängden jordschaktningsarbete och koldioxidutsläppen från trafik minskar avsevärt.
Även utnyttjandet av muddersediment och restjordar i iordningställande arbeten minskar användningen naturmaterial.Åbo har beslutat att muddermassor inte längre får dumpas i havet. I det fleråriga projektet med att iordningställa grunden till bostadsområdet Färjstranden i Åbo används de facto muddermassor och restjordar; ovanpå massorna läggs ytterligare en täckande konstruktion. Mer exakta stabiliseringslösningar för området planeras för närvarande.
Anne Antola, chef för byggherreverksamheten för lokaler vid Åbo stad:
”Vi gör små framsteg i taget i vårt cirkulära tänkande”
Cirkulär ekonomi inom byggbranschen är ett nytt fenomen som kräver eftertanke och som behöver läras in
Anne Antola berättar att Åbo stads nya lokaler byggs så att de ska uppfylla kriterierna för fyra stjärnor enligt RTS-miljöklassificeringen. Klassificeringen innebär att en miljövänlig byggnad sparar till exempel vatten och energi, ger upphov till mindre koldioxidutsläpp och sparar pengar under hela sin livscykel. Byggarbetsplatser – och rivningsplatser – förutsätts också till exempel sortera sitt avfall.
I likhet med de andra intervjuade påpekar även Antola att användningen av återvunna material bromsas upp bland annat av lagstiftningen.
”Det skulle också behövas till exempel sådana aktörer i branschen som förvarar rivna betongelement och andra återanvändbara delar och som sedan återintroducerar dem på marknaden. I samband med nybyggen borde man från första början planera hur delarna kan återanvändas i framtiden. Inför framtiden skulle det bland annat behövas heltäckande information om byggnaderna, vilka element och delar de innehåller och hur dessa är kopplade till varandra.”
Enligt Antola är det ofta motiverat att renovera en gammal byggnad – men inte alltid.
”Ett hinder som till exempel kan uppstå i praktiken är att de byggnadsfysikaliska anvisningarna och föreskrifterna från 1960- och 1970-talen inte alltid uppfyller gällande kriterier. De kan delvis till och med vara direkt felaktiga enligt dagens kunskap. Byggnader med fuktskador och inneluftsproblem utgör ett kapitel för sig. Saneringen av sådana byggnader kan bli ett mycket arbetsdrygt och kostsamt arbete. Dessutom finns det en psykologisk faktor som måste beaktas: det kan hända att de som använder byggnaden inte ens litar på att problemet är löst trots att lokalen har sanerats.”
Hon påminner om att det inte är mer än några år sedan man började prata om byggandets miljö- och livscykelpåverkan, men i dag beaktas dessa aspekter genomgående i vardagen. ”Cirkulär ekonomi är för närvarande ett likadant nytt fenomen som kräver eftertanke och som behöver läras in. Även i det avseendet går vi framåt hela tiden, men med små steg”, konstaterar hon. Enligt Antola behövs det mycket utbildning och kompetensutveckling kring detta tema, såväl för alla nya i branschen som för de gamla rävarna.
Aura Rakennus Oy:s verkställande direktör Mikko Kilpi:
”I framtiden kan det hända att finansiering beviljas endast för miljöcertifierat byggande”
Aura Rakennus Oy har profilerat sig som en modern byggfirma som vill utveckla mer ansvarsfulla och hållbara verksamhetssätt.
Verkställande direktör Mikko Kilpi berättar att Aura Rakennus planerar och bygger alla sina objekt enligt något miljöcertifikat för byggbranschen. I miljöcertifikaten fastställs exakta gränsvärden till exempel för användningen av energi, vatten och material i byggnaderna. ”Vi valde att specialisera oss på miljöcertifikatsenligt byggande, eftersom vi ser att utvecklingen i världen går i den riktningen. I framtiden kan det hända att det inte ens finns finansiering att få för någon annan typ av byggande. Också Finlands nya byggnadslag, som träder i kraft 2025, främjar samma utveckling.”
Kilpi är till exempel intresserad av olika metoder för att minska mängden avfall som uppkommer under ett byggprojekt. Att minska svinnet är förstås också ekonomiskt lönsamt. ”Ett effektivt sätt att minska svinnet kunde vara att se till att byggnadsdelarna färdigställs så långt som möjligt under kontrollerade fabriksförhållanden. Då skulle arbetet på byggarbetsplatserna främst gå ut på att montera ihop alla element”, resonerar han.
Kilpi förklarar att det är utmanande att använda återvunna material i husbyggen bland annat på grund av kostnaderna och lagstiftningen, men också för att det bara finns en begränsad mängd återvunna material som lämpar sig för detta ändamål. Omöjligt är det dock inte; men det kräver en stark vilja och uppfinningsrikedom. Man kan också skapa förutsättningar för nya innovationer: ”Om till exempel en byggfirma i en tomtöverlåtelsetävling skulle få tilläggspoäng för användning av återvunna material skulle det resultera i helt nya lösningar.”
Kilpi kommer ihåg ett intressant fall som han stött på i sin karriär: ”Det var en annan byggherre som i samband med ett nybygge byggde ett garage av element från ett rivningsobjekt. På grund av kraven på hållfasthet kunde elementen inte användas i en bostadsbyggnad, men de lämpade sig perfekt för ett garage.”
Aura Rakennus, vars verksamhet omspänner fyra tillväxtcentrum, är en finländsk koncern inom byggbranschen som specialiserat sig på miljövänligt byggande. Företagets dotterbolag Aura Flow har specialiserat sig på sanering av passagerar- och kryssningsfartyg. Dotterbolaget utnyttjar koncernens resurser över de traditionella sektorsgränserna.
