Detta nyhetsbrev lyfter fram Valonias senaste arbete för att främja hållbar utveckling i Egentliga Finland. Sammanställningen baseras på nyhetsbrevet på finska som publicerades i maj och juni 2026. Du kan prenumerera på nyhetsbrevet på valonia.fi/uutiskirje. Om du vill ha mer information om något av de ämnen som presenteras här, är du välkommen att kontakta vår personal!
Regional klimatriskbedömning för Egentliga Finland
I den regionala klimatriskbedömningen för Egentliga Finland bedöms hur olika klimatrisker påverkar landskapet både nu och i framtiden. Att ta fram bedömningen är en del av det pågående regionala arbetet med anpassning till klimatförändringen, vars syfte är att förbättra områdets motståndskraft mot klimatförändringens konsekvenser. Att utarbeta en gemensamt delad regional klimatriskbedömning är ett väsentligt steg i planeringsarbetet: man kan förbereda sig effektivt för riskerna endast om de är tillräckligt väl kända.
Myt om solel: glaset är panelens svagaste länk – och skadorna syns med blotta ögat
Solpaneler är planerade för att tåla långvarig utomhusanvändning i takinstallationer under normala klimatförhållanden. Panelernas fysiska hållbarhet betyder ändå inte att det inte kan uppstå skador under den långa livslängden. De vanligaste skadorna är mikrosprickor i solcellerna. Hur påverkar skadorna panelernas funktion och hur kan man upptäcka dem? Läs mer om myter och lösningar kring solel på vår webbplats!
Vattenskyddsprojekt inleds i fem kommuner
Projektet Kunnat valuma-aluetyön kehittäjinä (KUVAKE) stöder fem kommuner i att inleda vattenskyddsåtgärder inom fyra avrinningsområden. Med hjälp av projektarbetet förs aktörer inom avrinningsområdena samman, och utmaningar inom vattenhanteringen samt behov av vattenskydd som lyfts fram sammanställs till projekt.
Vattenskydd som utgår från avrinningsområden kräver ett brett samarbete både i planeringen och i genomförandet. Därför bjuder vi in markägare, jordbrukare, skogsägare, föreningar, företag och andra lokala aktörer inom avrinningsområdena att tillsammans utveckla vattenhantering och vattenskydd.
Vad lär en skogsdag unga om naturen och påverkan på vattendrag – praktikantens iakttagelser
Vad lägger man märke till i skogen när man stannar upp och observerar den lite noggrannare? Varje år lär sig över 20 000 barn och unga på 4H-föreningarnas skogsdagar runt om i Finland på ett praktiskt sätt om skogar, skogsbruk och naturen. Under dagen rör man sig i naturen, lär sig och uppmuntrar unga till arbete inom natursektorn. Valonias praktikant Janette Hagren berättar i sin blogg vad man lärde sig under Salon 4H-förenings skogsdag i Bjärnå.
I Somero byggdes en damm genom talkoarbete för att restaurera ett kärr
I Somerniemi i Somero, på Lätäkönmäki, finns en cirka 1,6 hektar stor livsmiljö som enligt skogslagen är särskilt viktig. Områdets öppna kärr har under tidigare årtionden torrlagts genom att ett flera meter djupt avvattningsdike grävdes där. Målet var att främja skogsbruket och öka trädbeståndets tillväxt genom att torrlägga kärret. Samtidigt har detta förändrat kärrets naturliga vattenhushållning och försvagat områdets biologiska mångfald. På Lätäkönmäki ordnades dammtalko, där en damm byggdes i avvattningsdiket för att hålla kvar vattnet.
Guide om vattenskydd inom skogsskötsel erbjuder tips om vattenskydd för skogsägare
Skogar är en naturlig del av vattnets kretslopp, och skogsbehandling påverkar både vattnen i närmiljön och nedströms liggande vattendrag. Under de senaste åren har forskningskunskapen om skogsbrukets vattenpåverkan samt om småvattnens och rinnande vattens svaga tillstånd preciserats. Därför behöver man fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid vattenskydd i alla skeden av skogsvården. Lagstiftningen och skogscertifieringen styr verksamheten, men skogsägaren kan också göra mer än vad kraven förutsätter. I guiden Vesiensuojelu metsähoidossa har information om vattenskydd sammanställts för skogsförvaltaren.
Evenemanget Materiaalirakkautta förde samman kreativa aktörer och dem som erbjuder överskottsmaterial
Evenemanget Materiaalirakkautta, som ordnades i Konstens hus, samlade yrkesverksamma inom den kreativa branschen, företag och organisationer för att fundera på hur överskottsmaterial kan få nya användningsändamål genom konst och formgivning. Under dagen fick deltagarna höra inspirerande exempel på cirkulär ekonomi inom de kreativa branscherna i praktiken, och man diskuterade hur de som erbjuder material och de som använder dem kunde hitta varandra ännu bättre.
Kestävän liikkumisen tila: Tillgänglighet är likvärdighet
Tillgänglighet uppfattas ofta i första hand som fysisk åtkomlighet: trösklar, trappor, hissar och ramper är sådant man lätt tänker på först. I verkligheten är tillgänglighet ändå ett betydligt bredare begrepp. I en tillgänglig miljö är tjänster och produkter tillgängliga för alla oberoende av funktionsförmåga. I artiklarna i serien Kestävän liikkumisen tila Turun seudulla ger vi en översikt över olika utvecklingsåtgärder för gång, cykling och kollektivtrafik på olika håll i Åboregionen.
Svara på enkäten – vattenvision för Villnäsfjärden och Virmofjärden
För området kring Villnäsfjärden och Virmofjärden håller man för närvarande på att utarbeta en vattenvision. Med hjälp av visionen definieras vilket tillstånd man vill uppnå i vattendragen i framtiden och med vilka konkreta åtgärder detta ska nås. Vattenvisionen omfattar områden inom kommunerna Masku, Virmo, Nådendal, Nousis, Vemo, Tövsala och Gustavs. I området har man identifierat ett tydligt behov av att förbättra den ekologiska statusen i vattendrag och havsområden samt av vattenhantering som stöder näringar och rekreationsanvändning.
Genom enkäten samlar vi in synpunkter på vattendragens nuläge samt behov och utvecklingsförslag som gäller dem. Den information som fås stöder utarbetandet av vattenvisionen och hjälper till att rikta åtgärderna på ett ändamålsenligt sätt. Det tar bara några minuter att svara.
Handlingsplan för mobilitetsstyrning i Egentliga Finland
Genom handlingsplanen för mobilitetsstyrning i Egentliga Finland genomförs målet i trafiksystemplanen för Egentliga Finland: med hjälp av mobilitetsstyrning uppmuntras invånare och företag till hållbara färdsätt och till att dämpa transportbehovet. Handlingsplanen för 2026–2030 är landskapets fjärde handlingsplan för mobilitetsstyrning.
Akademin för unga hållbarhetspåverkare inleds i höst – ansökan öppnar i augusti!
I Egentliga Finland inleds kommande höst en ettårig akademi för hållbarhetspåverkare med fokus på klimatarbete för unga i åldern 18–25 år. De unga som väljs till akademin får möjlighet att fördjupa sig i det mångsidiga klimatarbetet i landskapet, bygga upp en förståelse för det arbete som redan görs i området, för beslutsfattandets vägar och olika sektorers möjligheter att påverka samt att gestalta sin egen roll som framtidens påverkare.
Evenemang gjorde utmaningarna med tillgänglig mobilitet synliga
Hur känner en synskadad igen rätt buss eller vet när det är dags att stiga av vid rätt hållplats? Hur känns det att röra sig på gatan i rullstol, och hur går det att ta sig över ett övergångsställe? Och hur fungerar det att resa med rollator på bussen? Svar på dessa och många andra frågor söktes under evenemanget Liikenne aisti- tai liikuntarajoitteisen näkökulmasta, som ordnades i april av Egentliga Finlands förbund, Valonia och Åbo yrkeshögskola.
Åbo stads logistikupphandling samordnade transporterna och minskade utsläppen
Regionala bibliotekstransporter, stadens interna godstransporter samt terminal- och mellanlagringstjänster har i Åbo stad samlats under ett avtal som sköts av en enda tjänsteleverantör. Totalt deltog 25 kommuner i upphandlingen när det gäller bibliotekstransporterna, vilket möjliggör regionalt samarbete och effektivitet.
Batteriet flyttade in – pilot utreder när ett batterilager är en lönsam investering för ett bostadsbolag
Solel blir allt vanligare i bostadsbolag, och nästa fråga är om det lönar sig att lagra energin i ett batteri i stället för att mata in den i nätet. Vilka är de verkliga besparingarna i den finländska användningsmiljön? Hur fungerar batteriet i vinterkyla? Vilken är rätt batteristorlek för ett bostadsbolag? Projektet Taloyhtiöiden energiamurros inledde ett forskningspilotprojekt där man söker svar på dessa frågor.
Biologisk mångfald i upphandlingar inom byggande och infrastruktur – iakttagelser längs utvecklingsarbetet
Upphandlingar är ett konkret sätt att göra kommunens hållbarhetsmål till verklighet. Genom upphandlingsbeslut påverkar man direkt användningen av naturresurser, men också hur klimat- och naturpåverkan uppstår på lång sikt. Genomslagskraften i upphandlingar inom byggande och infrastruktur är särskilt betydande, eftersom byggandet i Finland svarar för en fjärdedel av de klimatutsläpp som orsakas av offentlig upphandling. Dessa utsläpp uppstår till stor del inom mark- och vattenbyggande och i de reparations- och underhållstjänster som hör till detta. Man måste komma ihåg att också upphandlingar av tjänster i planeringsskedet har betydelse, eftersom planeringen antingen kan främja eller försvåra uppkomsten av hållbara lösningar i den byggda miljön.
God praxis: rådgivningskliniker för bostadsbolag
Under projektet Taloyhtiöiden energiamurros märkte man att det var svårt att hitta bostadsbolag som var redo att pilottesta anskaffningen av ett solelssystem: bostadsbolagen behövde mer stöd för att förbättra sina förutsättningar, till exempel när det gäller behovsbedömning, dimensionering och konkurrensutsättning. För bostadsbolagen ordnades rådgivningskliniker där man bekantade sig med en kalkylator för solel samt frågor som gäller anskaffning av solel och energigemenskaper.
Rötters, daggmaskars och mikrobers arbete syns i markens välmående
Den kalla vårvinden skrämde inte bort deltagarna från Ilmakas-projektets lantbrukarkväll som ordnades i Kuusjoki i Salo. Ett tiotal jordbrukare från närområdet hade kommit till Sarita Silvennoinens ekogård. Temat för lantbrukarkvällen var biologiska jordbearbetare, och under kvällen bekantade man sig med rötter och markorganismer samt funderade på hur olika val påverkar markens funktion. Kvällens handledare var ProAgrias sakkunniga Kati Knuutila, Anna-Sofia Koivu och Heikki Ajosenpää.
Nya projekt
Kunnat valuma-aluetyön kehittäjinä – KUVAKE
1.6.2026–15.11.2027
Projektet finansieras av Livskraftscentralen i Södra Österbotten med ett bidrag som motsvarar 50 % av de totala kostnaderna, som uppgår till 75 000 euro. Valonia och de deltagande kommunerna Koskis, Letala, Loimaa, Masku och Nystad svarar för projektets självfinansieringsandel.
Kunnat valuma-aluetyön kehittäjinä KUVAKE är ett gemensamt projekt mellan Valonia/Egentliga Finlands förbund och fem kommuner – Koskis, Letala, Loimaa, Masku och Nystad – med målet att stärka kommunernas roll i vattenskydd och planering av vattenhantering på avrinningsområdesnivå.
Inom projektet bereds genomförbara projekt för vattenhantering och vattenskydd för minst fyra avrinningsområden av olika storlek: Sirppujoki, Piuhanjoki, Holisevanoja–Vinarinoja (Paimionjoki) och Petäjoki (Loimijoki). Valonia samordnar projektet och projektplaneringen för avrinningsområdena. Tätt samarbete görs med olika intressentgrupper inom planeringsområdena, såsom olika föreningar och markägare, genom att bjuda in aktörer till möten och bekanta sig med avrinningsområdena under terrängbesök.
Naantalin, Paimion ja Kaarinan valumavesien hallinta (NAPAKKA)
1.6.2026–20.10.2028
Projektet finansieras av Livskraftscentralen i Sydvästra Finland med ett bidrag som motsvarar 60 % av de totala kostnaderna, som uppgår till 617 000 euro. Självfinansieringsandelen täcks av städerna Nådendal, Pemar och S:t Karins, Lounais-Suomen vesiensuojeluyhdistys och Valonia. Därtill söker man annan extern finansiering för att täcka självfinansieringsandelen.
Inom NAPAKKA-projektet testas en gemensam avrinningsområdeskoordinator för tre kommuner, vars viktigaste mål är att aktivera restaureringsåtgärder i vattendrag inom Nådendal, Pemar och S:t Karins. Med åtgärderna eftersträvas en förbättring av den ekologiska statusen i Pemarfjärden, Pikisfjärden och Nådendals kustområden, särskilt kustområdena kring Rimito, samt i de vattendrag som mynnar ut i dessa områden. Vattendragskoordinatorn stöder områdets markägare, kommuner och föreningar i planeringen och genomförandet av naturbaserade åtgärder för vattenhantering.
Lounais-Suomen vesiensuojeluyhdistys fungerar som projektkoordinator. Projektpartner är städerna Nådendal, S:t Karins och Pemar samt Valonia. Valonia ansvarar för samordningen av projektets kommunikation samt för sakkunnigstöd i planeringen av restaureringsobjekt och i frågor som gäller genomförandet.
Detta sammandrag har översatts med hjälp av AI, och även om en människa har granskat texten kan det fortfarande förekomma fel, till exempel i terminologin.