År 2024 har vi tagit fram anvisningar för genomförandet av processen Kartläggning av skolområdet. Med hjälp av den kan ni producera material som stöd för kommunens trafikplanering! Materialet är en del av den mer omfattande finskspråkiga läromedelshelheten Kestävää menoa (”Hållbart på väg”), men materialet för kartläggningshelheten har översatts till svenska.
Inledning
Om det blir aktuellt att utveckla skolområdet eller förbättra exempelvis trafiksäkerheten lönar det sig att fråga dem som använder skolbyggnaden vilka utvecklingsbehov det finns. Elevernas syn på vilka ställen eller områden som känns farliga och otrygga är viktig bakgrundsinformation när det gäller att planera iståndsättningen och utvecklingsåtgärderna.
När man låter eleverna kartlägga problempunkter på skolområdet kan man få tiotals eller t.o.m. hundratals konkreta förslag på hur trafiksäkerheten kunde förbättras på skolgården och i skolans närmiljö. Ur detta material kan sedan de allra största utmaningarna gallras fram. I och med att materialet förs in på en karta får kommunens planerare tillgång till ett omfattande material till stöd för planeringen av skolområdena. Det är viktigt att berätta för eleverna varför kartläggningarna görs och att deras åsikter verkligen har betydelse.
Denna helhet innefattar anvisningar för läraren om hur kartläggningen ska göras, allt från förberedelser till den slutliga leveransen till kommunen, samt ett utskrivbart material för eleverna.
Anvisningar för läraren om hur kartläggningen ska genomföras och förberedas
Processen i ett nötskal
- Skolan (läraren/rektorn) kommer överens med den kommunala tekniska sektorn om hur kartläggningsmaterialet ska utnyttjas och delas.
- Eleverna iakttar skolans närmiljö och antecknar sina observationer på en papperskarta.
- Därefter för de in sina anteckningar i form av kartmärkningar i tjänsten Google Mina kartor.
- Google Mina kartor-märkningarna levereras till den kommunala tekniska sektorn, som utnyttjar dem i sitt arbete.
Innan kartläggningen inleds
Innan processen inleds är det viktigt att diskutera med olika aktörer i kommunen om hur kartläggningarna ska genomföras och vem som ska ansvara för vad. Åtminstone det kommunala undervisningsväsendet och den tekniska sektorn/planläggningssektorn behöver involveras.
Tänk på följande:
- Varför görs kartläggningarna? Vad är målet med dem?
- Hur många skolor och årskurser deltar i kartläggningen?
- Ordnas kartläggningarna som en del av en temadag, varvid t.ex. trafikplanerare från kommunen kan vara på plats, eller inom ramen för lektioner?
- Vem ansvarar för det material om olika ställen som samlas in?
- När är det meningen att informationen ska samlas in?
När man har kommit överens om allt detta kan man ta itu med genomförandet.
Förberedelser inför lektionerna
Eleverna för in sina observationer i Google Mina kartor. När eleverna gör sin rundvandring på skolgården och i dess närmiljö gör de dock först sina anteckningar på en pappersblankett. Senare för de över uppgifterna till en digital karta i klassen.
Idén med detta är att elevernas uppmärksamhet under rundvandringen inte ska gå till att lära sig använda kartprogrammet. Observationer som endast antecknats på ett papper är inte till fördel för kommunen, som i så fall orsakas mycket extra arbete när anteckningarna ska omvandlas till digital form.
När det gäller äldre elever kan läraren själv avgöra om de kan göra kartmärkningarna direkt Google Mina kartor i samband med kartläggningen av skolgården med hjälp av en surfplatta. I så fall behövs inga separata utskrivna kartor. Observera att anvisningarna till eleverna har skrivits med tanke på att de först utnyttjar papperskartor, så vissa detaljer behöver ändras när du ger anvisningar till eleverna.
1 Studera Google Mina kartor, så att du kan ge råd till dina elever om hur tjänsten ska användas.
Google Mina kartor är en kommersiell, avgiftsfri karttjänst som är lätt att ta i bruk. För att kunna använda Google Mina kartor måste man logga in med ett användarnamn och lösenord till ett Google-konto. Både personliga kartor och kartor som delats till den specifika gruppen kan sparas i tjänsten. Lokaliseringsuppgifter kan sparas som punkter, streck eller områden på kartan. (Källa: Neljä karttapalvelua opetuskäyttöön, Helsingin yliopisto)
Se en instruktionsvideo: My Maps (Karttanyt) (endast på finska)
2 Planera en lämplig indelning av undervisningsgruppen i små grupper: uppgifterna kan med fördel göras i grupper om 2–4 elever.
3 Skriv ut följande material för varje grupp/par:
- Elevernas material PDF (innehåller en kartläggningsblankett och anvisningar till eleven om hur man skapar en karta i Google Mina kartor)
- En kartbild över skolan och dess närområde, t.ex. en skärmdump från Google Maps. Kartan ska vara så detaljerad som möjligt, men ändå tillräckligt omfattande så att man ser skolans omedelbara närområde i sin helhet.
Lektioner
I denna del finns samlade anvisningar för hur kartläggningen ska genomföras tillsammans med eleverna.
Projektet kan genomföras t.ex. under en temadag eller under flera enskilda lektioner. Hela processen uppskattas ta 3 x 45 min. Detta kan dock variera från grupp till grupp, och särskilt med yngre elever kan det behövas mer tid, t.ex. 4 x 45 min. Läraren känner sin egen grupp bäst och kan planera tidsanvändningen närmare. Faserna 2 och 3 bör dock helst genomföras under en och samma dag.
1) Introduktion av ämnet och kartverktyget
Uppskattad längd: 45 min
- Inled lektionen med att berätta för eleverna vad ni ska göra och varför – det kan t.ex. handla om att man planerar att bygga om skolområdet och önskar samla in elevernas synpunkter och önskemål med hjälp av kartläggningen.
- Dela in eleverna i grupper om 2–4 elever och ge varje grupp ett nummer (med hjälp av numret kan varje grupps kartobservationer identifieras på kartan).
- Diskutera geodata med eleverna och öva hur man använder karttjänsten Google Mina kartor. Nedan finns instruktioner om detta.
Om du upplever att det är nyttigt/nödvändigt kan ni se instruktionsvideon tillsammans. Videon är endast på finska, men eleverna lär sig också använda tjänsten med hjälp av de anvisningar vi har gjort för dem.
Instruktionsvideo: My Maps (Karttanyt) (endast på finska)
Dela därefter in eleverna i små grupper/par och dela ut de utskrivna kartanvisningarna (PDF), som ingår i materialet för eleverna, till varje grupp. I den här fasen av projektet går ni igenom A-delen, där eleverna lär sig att skapa en baskarta för kartläggningen och göra märkningar på de olika kartlagren.
Observera att också de svenskspråkiga eleverna ska namnge kartlagren på finska och använda exakt de termer som nämns i anvisningarna till eleverna (vaara, epämiellyttävä, miellyttävä, pysäköinti, saattoliikenne), för att det ska vara möjligt att kombinera data från alla skolor i kommunen. Namnen på och beskrivningarna av de olika ställena kan ändå skrivas på svenska.
2) Kartläggning och observationer utomhus
Uppskattad längd: 1 h
Eleverna utforskar skolområdet självständigt i grupper och svarar samtidigt på frågorna på uppgiftsblanketten och antecknar sina observationer på papperskartan.
Skriv ut följande material och dela ut det till elevgrupperna:
- blanketter för kartläggning av skolområdet (i materialpaketet för eleverna), där det finns frågor som stöder observationerna, samt
- papperskartor över kartläggningsområdet (alternativt surfplattor med hjälp av vilka eleverna kan göra kartmärkningarna direkt i Google Mina kartor).
3) Mata in svaren i Google My Maps
Uppskattad längd: 30 min
- Väl tillbaka i klassen matar varje grupp in sina observationer i den karta de tidigare skapat i Google Mina kartor (kartanvisningarna för eleverna, B-delen).
- Det lönar sig att påminna eleverna om hur de ska använda de olika kartlagren och symbolerna – det är viktigt att varje märkning görs i rätt lager och att de symboler som anges i anvisningarna används.
- När eleverna har fört in alla märkningar i Google Mina kartor ska de dela kartan till läraren som en länk t.ex. i Wilma eller via e-posten (kartanvisningarna för eleverna, C-delen).
- Ni kan också gå igenom svaren tillsammans i klassen.
Uppgifterna sammanställs och skickas till kommunen
När eleverna har delat sina färdiga kartor till läraren ska läraren skicka materialet till kommunens kontaktperson (har överenskommits i samband med förberedelserna). Det här är viktigt för att det material som eleverna samlar in ska kunna utnyttjas som geodata inom kommunen.
När filen skickas till kommunen som en KML-fil får kommunen tillgång till kartan, där varje elevgrupps svar syns som separata lager, och uppgifterna kan filtreras exempelvis enligt årskurs eller läroanstalt. Läraren behöver inte kunna öppna KML-filer i sin egen dator, utan det räcker att filen kan laddas ned enligt anvisningarna nedan och skickas vidare.
Upprepa följande åtgärder för varje elevgruppskarta
- Öppna kartan via den länk som eleverna skickat.
- Klicka på de tre punkterna invid kartans namn i menyn uppe till vänster.
- Välj följande alternativ i menyn som öppnas ”Exportera till KML/KMZ”.
- Då öppnas ett fönster där du ska välja ”Hela kartan” samt
- ”Exportera som KML i stället för KMZ. Har inte stöd för alla ikoner.”
- Klicka till sist på ”Ladda ned”
- När du har laddat ned alla kartfiler ska du skicka dem som en e-postbilaga till den överenskomna kontaktpersonen.
